Så minns du det du läser

68. Hur sjutton ska jag minnas allt???

Kärt problem. Man läser och läser och läser, men ändå verkar det inte vilja fastna. Känslan av att vara lite smådum infinner sig när texten har malts igenom tre gånger och ingenting har satt sig. Lugn. Det finns enkla knep att ta till.

Så minns du allt du läser lättare

Visst är det bra att ha stödsystem som kalendrar och att-göra-listor, kanske i en finurlig app som påminner dig med ett (inte så) diskret pip. Men när du pluggar vill du ju få in saker i långtidsminnet, utan hjälpmedel. Det finns en hel del tips och tricks att ta till.

För det första behöver du fixera din uppmärksamhet. Fokus behövs när information skall flyttas från kortidsminnet till långtidsminnet. Det innebär att du får mycket lättare att minnas när sådana saker som tar din uppmärksamhet rensas bort: ljud, rörelser, notiser på mobiltelefonen etcetera. Om du pluggar såsom det beskrevs i avsnitt 67, är det ju faktiskt bara 25 minuter åt gången som du behöver vara utan instagram, det är jag helt säker på att du klarar.

För det andra, undvik råplugg på slutet av kursen. Det sämsta du kan göra för minnet är att försöka pressa in allt på slutet. Mina studenter fick alltid rådet att göra lite tvärtom: de två sista dagarna innan en tenta ska allting vara färdigläst, och man ska då bara ägna sig åt lätta repetitioner av materialet och i övrigt skapa bra förutsättningar för tentan genom att sova ordentligt, ta promenader och liknande. Hjärnan gillar inte råplugg. Visst, det funkar kanske till tentan – men du vill ju att det du läser ska bosätta sig i långtidsminnet, eller hur?

För det tredje älskar hjärnan struktur och organisation av innehåll. Därför bör du undersöka – vilka begrepp hänger samman med andra? Hur kan koncepten i kursen relateras till varandra? En lyssnare hörde av sig för ett tag sedan och berättade att hen hade en postit-vägg, där nya begrepp från föreläsningar och litteratur sattes upp och grupperades och relaterades till varandra. Det skapas ett sammanhang för faktaunderlagen du skall minnas, och det ÄLSKAR hjärnan.

För det fjärde – använd minnestricks. Det blir en brygga mellan kortidsminnet och långtidsminnet. Kanske minns du din tidiga skolgång när du fick lära dig ordningen på planeterna i solsystemet eller hallands åar med hjälp av en ramsa? Kanske du minns akronymer bättre? Akronymer är ett ord där varje bokstav står för något (precis som min egen SITRA-modell). Mattias Ribbing har skrivit alldeles utmärkta böcker på det här temat. Fördelen med hans böcker är att de inte bara använder minnestricks, utan att de är anpassade för det verkliga livet (och inte för rätt meningslösa tävlingar i minnesteknik, som många böcker är). För högskolestudenter rekommenderar jag Vägen till mästarminne). Ni som är patreons får fler boktips av mig på poddens Patreonsida.

Femte tipset rör utforskande repetition (eng elaborative rehearsal). Genom att göra materialet till ditt eget minns du bättre. Formulera innehållet i egna ord, gör egna frågor till materialet, utforska varifrån begreppen kommer och vad de kan associeras till, så minns din hjärna det oändligt mycket lättare. Det blir tydligare och fler minneskrokar att hänga upp saker på helt enkelt.

För det sjätte älskar hjärnan visualisering. Abstrakta begrepp är svåra att minnas. Hur kan du illustrerar dem och göra bilder av dem? Kan du rita egna diagram och förklaringar? Var också noggrann med att titta på foton, diagram och illustrationer i din kurslitteratur.

Det sjunde tipset hänger ihop med det femte. Försök relatera det du lär dig till något du redan vet. Om du läser om börskrascher – kan du då tänka tillbaka på hur din onkel gick från herresäte till enkel stuga i förra kraschen?

Tips åtta – läs högt när du repeterar. Forskning visar (Forrin, ND & Macleod, CM, 2018) att vi minns bättre än när vi läser tyst för oss själva. Du kanske inte behöver läsa all text högt, det räcker med dina egna anteckningar.

Nionde tipset är uppenbart – men missas ändå av många på grund av tidsnöd. Ägna mer tid åt det som är svårt. Problemet uppstår när du inte uppmärksammar i tid att det du håller på med är svårt. Markera därför direkt sådant som du tycker är vanskligt i dina anteckningar, och återkom oftare till att repetera och försök förstå. Flera av tipsen ovan, som att utforska, visualisera och strukturera hjälper till extra bra i sådana situationer.

Det tionde tipset handlar om variation. Å ena sidan är det bra att ha en plats som hjärnan vänjer sig vid att plugga på, men det har ändå visat sig att viss varation kan vara bra. Testa därför att ta med dig dina anteckningar (kanske på styva kartongkort) när du går på promenad och repetera, eller varför inte, när du är ute och går, ring en kompis och återberätta det centrala i ett textavsnitt du just läst? Du kan också försiktigt variera tid för dina studier. Hjärnan blir uppmärksam när något nytt händer och skärper upp sig. Om den inte är van att plugga när du ligger i bänkpress med 95 kg på stången, lär den definitivt bli uppmärksam på vad som händer. (Nåja. Det kanske inte var mitt bästa exempel, men du fattar.)

Och till sist, elfte tipset. Tänk på sömnen. Det här är inte det vanliga tjatet om att du ska sova 8 timmar per natt, utan snarare ett tips för att låta hjärnan sortera materialet du lärt dig i lugn och ro. Forskning visar (Yang, G., Lai, CS., Cichon , J., Ma, L., Li , W. & Gan WB, 2014) att en tupplur efter att du försökt lära dig något är nyttigt för minnet. Så, varför inte plugga hårt i ett läspass enligt modellen i avsnitt 67 för att sedan ta en nappuchino enligt avsnitt 26?

Avsnittet relaterar också till avsnitt 21: 5 minuter till ett bättre minne.

Hur gör du för att minnas allt du läser? Har du några tips du vill dela med dig av till andra poddlyssnare? Skriv och berätta! 

Bonusmaterial för patrons

Du som är patron har tillgång till ytterligare boktips på riktigt bra böcker, några guldklimpar som inte finns i bokhandeln,  om hur du kan förbättra minnet. Bli patreon: https://www.patreon.com/studieteknikheltenkelt

Referenser

Forrin ND, Macleod CM. This time it’s personal: the memory benefit of hearing oneself. Memory. 2018;26(4):574-579. doi:10.1080/09658211.2017.1383434

Yang G, Lai CS, Cichon J, Ma L, Li W, Gan WB. Sleep promotes branch-specific formation of dendritic spines after learningScience. 2014;344(6188):1173-1178. doi:10.1126/science.1249098

Länkar


Kommentera

%d bloggare gillar detta: